Frågor utan svar

När jag hittade den första jag på riktigt älskat, gav hon inget tillbaka…

Nu är det mycket fokus på vart jag vill vara framöver. Hur blir framtiden egentligen? Jag vet inte samtidigt som jag vet precis vad jag egentligen vill. Ovissheten är bara ett spel med mig själv. Att skapa kaos för omgivningen. Ska vara hal, ska inte gå att greppa.

Men längst inne finns önskan om att få älska och en familj.. Bara en! Relationen behöver inte hålla.. Bara jag får ett barn att älska! Jag har inget ord för det jag känner om relationer. Den är skräckinjagande. Skulle jag hitta någon som känns bra skulle jag flytta idag!

Allt annat är bara extra… Jag har uppfyllt det jag vill idag och allt som kommer nu är vara extra. Det går att prioritera om något annat kommer på vägen. Jag skulle ge allt för det. Så var och när kommer jag träffa dig?

Du trodde inte att jag kände något längre… Var jag verkligen så bra på att dölja alltid? Eller ville du inte se det?

När tårar faller

Är det bekräftelsen på att det är äkta? Är det så vi vet att vi en gång för alla lyckats med den omöjliga uppgiften att öppna oss för någon annan? Att våga ta in och våga känna.

När tårar faller och förklaringen inte finns. Du sitter och pratar om något som längtan trodde den skulle få men inte fick. När inget längre är logiskt. Är det då det är äkta på riktigt?

När hjärtat ständigt avbryter dig med tårar, tårar du inte förstår. När hjärnan vill se verkligheten och hjärtat bara vill gråta.

Jag har haft svårt att våga känna, våga släppa. Idag har hjärtat börjat jobba själv, struntar i vad jag vill och visar helhjärtat vad mina känslor ville men inte fick..

Jag har aldrig riktigt varit med om att sitta och prata för att helt plötsligt brista utan att kunna stoppa det. Det var så stark saknad, hjärta hade i hemlighet gått in utan hämningar och fastnat. Jag visste inte hur starkt det kändes tills då mitt hjärta utan att vara barmhärtig visade mig precis hur fast jag var.

Med känslor
Staffan