Helomvändning

Jag bryr mig inte så mycket om hur människor jag möter är till sättet mot andra om jag själv inte är inblandad..

Går de emot mina värderingar och synsätt håller jag avstånd, eller kan ha intressanta diskussioner med dem.

Gör du mig involverad, kan du vänta dig en helomvändning och du kan inte längre räkna med mig. Det blir personligt, och min annars kanske till synes ”liberala” åsikt om dig kommer att ändras till att bli en stark och principfast.

För mig spelar det inte den minsta roll om jag ”ser fel” och du inte menar det. Jag vet antagligen hur du är mot andra, och jag kommer inte tro att du behandlar mig det minsta annorlunda när det kommer till kritan.

Staffan.

Samma plats

Jag är över alla frågor, i alla fall de flesta.

Jag har löst alla knutar på varför. Jag vet vem jag sörjer utan att bära sorg till alla samtidigt.

Trots det finns det sådan stor oförståelse till hur många sörjde din bortgång. För mig helt konstig och obegriplig, samtidigt som jag själv trängde bort den utom på natten. Där fanns du alt för många gånger, lika tydlig som den verkligaste verklighet.

Jag kom hit varje halv år, på något sätt kände jag mig tvingad.

Inget var någonsin förändrat, inte heller nu. Men jag kunde inte släppa dig om jag inte kom och gick. Du var och är en milstolpe som alltid är tvungen att besökas. Jag ser själv inget syfte med det.

Jag vill sluta. Det finns inget här för mig. Jag har Inga skyldigheter, snälla låt mig vara. Låt mig hitta lugnet någon annanstans! Låt mig värna om någon annan!

Med känslor
Staffan